Avtändning

Det inmundigas en ofantlig mängd sötsaker under etapplopp. Visst kan man välja att äta annat men för egen del har jag svårt att låta bli nutellan, gifflarna, Bassets-vingummina och chokladmüslin vilka alla snabbt stillar energibehovet. När man kommer hem däremot så är det bäst att hålla fingrarna ur syltburken, men det är svårt då beroendet av sockerkickar snabbt växer sig starkt.

Hur gick det i Belgien då? Sådär kan man väl sammanfatta det hela. Jag hade hoppat på att kunna assistera lagkamraterna på ett bättre sätt men nu blev det mest att försöka överleva etapperna för min del. Har blivit en jäkel på att jaga på strängen och gå på karavanen då jag åkt av och anslutit i olika omgångar alla de fyra första etapperna. Den femte så brände jag allt mitt lilla sparade  krut för att placera Balck bra till första bergspriset och sen var dagen över.

Att tävla i Ardennerna var i alla fall en riktigt häftig och jobbig upplevelse med branta backar och ihärdig kantvind. Mur de Huy på tredje etappen var höjdpunkten där det var så brant att däcken spann då man la för lite tryck på bakhjulet och när man var uppe så fortsatte det luta lite uppåt och kryddades med vind rakt från höger. Aj.

Nu väntar en dag hemma sen bär det av norrut till min forna hemstad Östersund för cup-tävlingar lördag och söndag. Det ser jag verkligen fram emot!

Lämna en kommentar