Jag lever

tisdag 28 februari, 2012 kl. 22:36

…men är förkyld, och har så varit sedan början av januari i stort sett. Så det går knackigt med träningen och mina ambitioner att åka Vasaloppet dog ut för ungefär en vecka sen. Förhoppningsvis är jag snart på banan igen. Återkommer snart.

Lidingöloppet och rekord på en svensk klassiker?

lördag 24 september, 2011 kl. 22:40

Idag sprang jag Lidingöloppet och det gick grymt bra. Hade ju siktet inne på 2:15 men i och med den hårda kampen mellan mig och Patrik Karlsson om totaltiden på klassikern så värderade jag om ambitionen och gick för 2:10. Första milen rullade på riktigt bra och jag kände att min fartstrategi på 4:20-tempo kunde justeras lite. Jag hade god hjälp av min kollega från Tunabyggen, Torbjörn Hansson, som höll perfekt fart. Andra milen var också bra och när småbackarna vid ca 15 km började höll jag igen lite för att spara på krutet.

Efter Grönstabacken med knappa milen kvar kunde jag inte hålla mig längre utan öppnade spjällen lite till. Det tog dock inte mer en 1,5 km till jag kände att det var för optimistiskt och då det började rycka lite i högerlåret i utförsbackarna blev jag orolig för kramp och slog av lite på farten igen. I den beryktade Abborrbacken var jag fräsch och hade inga som helst problem uppför eller efter den. Jag blev såklart svintrött på slutet men det vore ju konstigt annars och kunde nöjd springa i mål på 2:07:29 enligt den egna klockan. (har inte sett några officiella resultat än)

Patrik öppnade friskt och jag fick rapporter om att jag var 5 min efter vid 15 km och det verkade som att det skulle bli en riktig strid på kniven om klassikertotalen. Vid 20 km hade jag dock inte tappat mycket mer och i mål var han ca 6 min före och jag höll alltså undan med 4 minuter.

Jag är extremt nöjd med min klassiker. Att bara vara frisk och skadefri vid tävlingstillfällena är ju inte helt  lätt och att tajma in bra form med bra yttre förutsättningar kräver lite tur. Nyckeln till den fina sluttiden var ju framförallt Vätternrundan där jag cyklade med helt rätt gäng. Mest nöjd är jag nog med dagens lopp då det var det mest överraskande resultatet med tanke på min minst sagt klena löpbakgrund de senaste 5 åren. Nu vet jag ju inte om min totaltid är ett rekord eller inte eftersom det av någon anledning inte finns någon officiell statistik på klassikern, men det är dags att det ordnas tycker jag.  Då skulle kanske fler elitsatsande genomföra hela klassikern och prestigen öka. Tills motsatsen bevisas kallar jag min totaltid för rekord.

Min klassiker 2011:
- Vasaloppet, 4:21:22
- Vätternrundan, 6:52:00
- Vansbrosimningen, 57:56
- Lidingöloppet, 2:07:27
Totalt, 14:18:45

Tiden är absolut möjlig att förbättra. En triathlet,  som kan åka bra skidor och som kör med rätt gäng på Vätternrundan skulle gå under 14 timmar.  Första namnet som dyker upp är Per Wangel men det finns säkert fler. Patrik Karlsson kommer nog putsa en del på tiden redan nästa år tror jag. För egen del så blir det inga fler klassiker med sådana här ambitioner.

Nu skall jag njuta av att den här galenskapen är över och fundera lite på om det väntar några nya idrottsliga utmaningar. Ö till Ö 2013 kanske.

En svensk klassiker under fjorton och en halv timme?

söndag 18 september, 2011 kl. 12:49

Livet som tvåbarnsförälder rullar på finfint. Lilla Line som snart blir två månader äter, sover och gör inte mycket väsen av sig än så länge.

Min sista del i klassikern närmar sig med stormsteg då det är dags för Lidingöloppet på lördag. Det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot loppet då löpträningen blivit i mindre omfattning än vad jag hoppats på innan. Framförallt beror det på de ljumskproblem jag drog på mig i samband med Vansbrosimningen. Nu har jag dock hållit igång ordentligt sen början på augusti och hunnit med ett par race, några långpass och en hel del intervaller i olika former så jag är ganska förberedd.

Målet är 2:15 på de 30 kilometrarna och det är en offensiv målsättning för mig. Eftersom mina tidigare klassikerstarter varit riktigt lyckade så är jag en bra totaltid inom räckhåll.  Med 4:21 på Vasaloppet, 6:52 på Vätternrundan och 58 minuter på Vansbrosimningen så lutar det åt en sluttid under 14½ timme om jag levererar på Lidingöloppet. Jag tror inte det finns någon officiell statistik för totaltid på en svensk klassiker, men på resultatjakt.se kan man själv registrera sin klassiker och där är Patrik Karlsson från Garphyttan i topp på 14:49. Så det ser bra ut.

Nu gäller det som sagt att klara av löpningen också som jag tror kommer bli riktigt tufft. Jag vet att jag fixar 20 km med 4:20 fart, men frågan är hur benen reagerar på en mil till. Förra helgen sprang jag igenom hela banan tillsammans med Simon och Borgström i lugnt tempo och det var väldigt värdefullt för att veta vad som väntar, men gjorde ont i benen.

Edit: Fan, jag missade i researchen. Svärfar Pelle som är bekant med Patrik Karlssons pappa genom jobbet påminde mig om att det ju kan vara någon som är på väg mot liknande totaltid som mig i år. Mycket riktigt så är ovan nämnde Patrik det. Han ligger nu ca 10 minuter efter mig, men är en klart bättre löpare. Han sprang Lidingöloppet på 2:03 i fjol och jag tror att han är bättre i år så jag kommer få det riktigt svettigt om jag ska klara att vara mindre än tio minuter efter honom. Frågan är om jag ska hålla kvar vid min plan för 2:15 eller sikta högre och eventuellt få betala surt sista milen? Dessutom kan det ju finnas fler som jag inte har koll på som blandar sig in i diskussionen.

Det blev en dotter

onsdag 27 juli, 2011 kl. 19:14

I morse kl 6:53 kom vår efterlängtade guldklimp ut i det fria. Vi var beredda hela gårdagen då värkarna hade startat under natten men de blev inte tillräckligt täta förren till kvällen. Halv nio igår kväll var vi på plats på förlossningssalen och efter en lång natt där Malin stod för showen (vilket hon gjorde med den äran) så såg så äntligen vår andra dotter dagens ljus strax innan tuppen sagt kuckleliku, klockan är sju.

Hennie jublade i telefonen när vi berättade att hon fått en lillasyster och i eftermiddags då hon besökte BB fick hon agera storasyster för första gången och stoltheten visste inga gränser. Malin och yngsta dottern (som inte fått något namn ännu) vilar förhoppningsvis upp sig just nu och jag och Hennie håller ställningarna i Skräddarbacken och försöker förstå att vi utökat vår lilla familj med en ytterligare medlem.

Ni får hålla till godo med en sunkig mobilbild så länge eftersom finkameran är kvar på BB.

I väntans tider

torsdag 21 juli, 2011 kl. 17:31

Jag har idag min fjärde semesterdag och ingen bebis har börjat meddela sig om nedkomst än. Så vi väntar spänt vidare och försöker aktivera oss på hemmaplan och i närområdet för att dagarna ska rulla på.

För egen del väntar jag på att kroppen ska hela sig igen då jag har fortsatta problem med högerljumsken sen Vansbrosimningen och kan egentligen inte träna nåt vettigt. Försökte mig på lite MTB förra veckan och det kändes ok till en början så länge jag satt ned. Efter andra försöket så blev ljumsken klart sämre så då fick jag lägga ned dom ambitionerna. Försökte mig därefter på att promenera i skogen kombinerat med bålstyrka och då blev det om möjligt ännu sämre. Igår spenderade vi eftermiddagen vid sommarstugan på Hellmansö och då passade jag på att paddla lite och det är det enda försöket till alternativ träning som inte gjort att jag fått ont. (förutom träningsvärk förstås)

Nu ska jag ta ett par dagars helvila för att se vart det vänder och på måndag morgon har jag tid hos Leon Spiller för att försöka få hans hjälp att reda ut krämporna. Om inte det krockar med förlossning vill säga.

Snart dags

onsdag 13 juli, 2011 kl. 12:24

Den här bloggen har det senaste året pendlat mellan stiltje i uppdateringarna till inlägg om mina motionsaktivteter. Familjelivet har jag medvetet låtit stå utanför förutom någon bild då och då på en eller flera familjemedlemmar. Eftersom det nu bara börjar handla om dagar eller ett fåtal veckor innan vi väntar möta vårt andra barn så tyckte jag det var dags för ett meddelande om just det. 24 juli är utsatt datum så spänningen stiger för var dag. Hemmavid handlar mycket om förberedelser för det som komma ska och snart är vi nog så beredda vi kan bli.

Vansbrosimningen

måndag 11 juli, 2011 kl. 21:07

Sådär. Då var den tredje delen av klassikern avklarad. Startade kl 13.15 tillsammans med min barndomskompis Simon och hans polare Andreas så det var lite skönt att ha någon att skitsnacka av sig lite nervositet med innan start. Måste ha lyckats bra med just det eftersom jag var lugn som en filbunke när vi klev ner i det nittongradiga vattnet och såg mest fram emot att få uppleva Vansbrosimmet från första parkett. I vanliga fall när det vankas tävling brukar det vara någon sorts anspänning innan jag kommer iväg men det var det som sagt inte igår.

När sen starten gick försökte jag bara hitta en bra rytm på bröstsimmet med så avslappnad och rätt teknik som möjligt. Eller det jag tror är rätt teknik i alla fall. Hade lite svårt att anpassa mig till att det fanns en massa andra badare i vattnet och gick ut långt till vänster för att få lite fri väg. Efter tio minuter någonting var jag dock inne i det och sökte istället draghjälp bakom andra som hade bättre driv. Jobbade på med mitt bröstsim och höll för det mesta jämna steg med dom runt i kring.

Medströmmen i Vanån klarades av på 39 minuter och in i motströmmen i Västerdalälven för de sista 900 metrarna så hade jag bra med krafter kvar och kunde öka frekvensen lite. Försökte hålla mig så nära bryggan som möjligt men eftersom vi då började kom ikapp mycket folk som startat en halvtimme tidigare så fick man ofta ligga en bit längre ut där strömmarna är starkare när man skulle simma om.  Tyckte ändå att sluttampen på loppet gick väldigt bra och jag försökte till och med kosta på mig ett försök till långspurt. Kom i mål på 57:56 vilket jag är väldigt nöjd med. Hade inga stora förhoppningar om att ta mig under timmen då jag är en bedrövlig simmare, men det gick ju galant. Fick stryk av Simon med 9 sekunder så vi var riktigt jämna.

Det gick alltså utmärkt att simma Vansbrosimningen med minimala förberedelser så jag får sälla mig till dem som tycker att det inte är någon riktig utmaning i klass med de andra klassikerna. Åtminstone när det är så varmt och skönt i vattnet som det var igår. Men, den dåliga simbakgrunden har nu gett sig till känna i min gamla kropp med en grymt öm högerljumske och ett tvärstelt vänster knäveck. Förhoppningsvis ger det med sig om ett par dagar så att jag kan starta igång löpträningen på allvar.


Vansbrosimningen på söndag

onsdag 6 juli, 2011 kl. 21:01

Nu är bloggen uppe igen efter några dagars frånvaro.

På söndag smäller det för min tredje klassikerstart för året. Det är även den gren jag har överlägset minst erfarenhet av och det jag är sämst förberedd inför. Jag pratar givetvis om Vansbrosimningen, 3 km simning i Vanån respektive Västerdalälvens vatten.

Har fått låna våtdräkt av brorsan så utrustningen är det inget fel på. Däremot är min simteknik under all kritik. Vi gnuggade crawlteknik tillsammans med Jocke Jardeby redan i maj men sen dess har det inte blivit nåt mer och nu är det ju bara några dagar kvar till start. Jag provsimmade några tag i dräkten i måndags och då fick jag en bra känsla, som att jag nästan fick till det med andningen under frisim. Idag körde jag en dryg halvtimme långt pass vid Uvbergsviken och det gick inte alls. Så nu ger jag upp förhoppningarna att kunna crawla överhuvudtaget och kör bara bröstsim.

Någon tidsjakt kommer jag inte ge mig in på utan nu gäller det bara att överleva.

Cykel & Fjäll Grand Prix

måndag 27 juni, 2011 kl. 21:26

Igår bjöds det på cykeltävling på mina träningsvägar i och med Cykel & Fjäll GP som startade på Stora Torget i Falun med mål uppe vid hoppbackarna. Mastern släppte längs vägen jag åkte till skolan under ettan till sexan så nog var det lite hemmastämning allt. Dessvärre hade jag lite missflyt under dagen.

Jag gjorde några halvdanna försök till att komma loss från klungan i början innan jag insåg att bäst-före-datum gått ut på mina attackben. Blev sen rejält stum upp mot Solarvet men trodde att jag skulle kunna jaga ikapp utför. Bombade därför på på grusvägen i början men körde rätt ner i ett hål så att baktuben tvärpunkade. Det var bara att vända om och börja försöka hitta skjuts hemåt eftersom jag inte hade något nytt däck med mig. Efter nån minut av uppförscykling på tomt bakdäck stötte jag på Janne J som turligt nog hade ett extrahjul jag kunde låna. Klungan hade då försvunnit all världens väg så det blev till att åka runt den fina och utslagsgivande banan som träning. Fick sällskap av Björn Eriksson och några till och vi hjälptes åt att föra vår lilla grupp vidare i hyfsad fart. Det var inte direkt det roligaste jag gjort och tankarna gick till senaste gången jag körde Gran Fondo. Det var Rattaralli i Estland 2009 där jag punkade mitt på den estniska landsbygden, inte långt från Otepää, men lyckades få ett nytt hjul av en polsk servicebil som stannat vid en krasch.  Igår hade jag i alla fall sällskap som det dessutom gick att prata med.

Kilometrarna rullade på ändå men med ett par mil kvar var det dags igen på grusvägen mellan Grycksbo och Österå. Punka bak på Jannes hjul. Denna gången gick det snabbt att få det fixat då Björns föräldrar turligt nog låg bakom just här och jag fick återigen ett nytt hjul. Gick i mål som 49:a, 22½ minut efter Landström som vann före fem klubbpolare. Ett kul initiativ var det i alla fall med detta koncept och jag hoppas Team Cykel & Fjäll kör vidare nästa år. Då vill jag vara med igen tror jag.

Idag var jag med i Dalarnas Tidningar. Det där med att vara före detta världsmästare ger fortsatt publicitet vad det verkar och det är väl kanske så det ska vara.

Seger i Solleröloppets seniorklass

lördag 25 juni, 2011 kl. 09:46

2006 körde jag Solleröloppet första gången. Då var det seniorklassen som gällde och jag slutade trea i spurten efter Jerker Strömqvist och Sigve Colbjörnsen. Sen dess har jag kört i elitklassen där personbästa är en åttondeplats från 2008.

Igår var det så dags för start i seniorklassen igen. Eftersom starten traditionsenligt gick i ottan så åkte vi upp till Mora dagen innan och snyltgästade lite hos familjen Bergkvist/Eriksson i Kråkberg.

Loppet då. Vi Borlängecyklister var med bra i inledningen och gled växelvis med på lite attacker. Efter nån mil gick sen en grupp om två cyklister iväg som sedan fylldes på med en tredje. Eftersom backarna börjar mitt i loppet var det kontrollerad körning i klungan och vi räknade med att vi skulle komma ikapp utbrytarna i backarna eller strax efter. Därför la vi inte ned någon möda med att försöka köra ikapp frontmännen. I nedförskörningen inför sista stigningen förbi folkparken i Skeer var utbrytarna inhämtade och tävlingen tog ny sats.

Då det inte var någon som ville hålla ordentlig fart blev klungan ganska stor igen och det lutade mot att det skulle avgöras i en spurt då det är alldeles för stora vägar och lättåkt terräng på tillbakavägen till Sollerön för att det ska gå att smita iväg innan spurten.

Med knappa milen kvar kom klubbkompisen Jonas Eriksson dock loss med ett par andra och då Patrik Moris bevakade kontraattackerna så kunde jag hålla mig kall och vänta in spurten. Lyckades placera mig bra in mot Utanmyra då sista brytet precis blivit uphämtat och hade fokus på att gå in topp tre i sista kurvan. Robban Österling försökte sig på en kilometerattack, men fick inget riktigt utrymme och jag gick in i sista kurvan som tredje gubbe och drog igång mer eller mindre direkt. Det svarade bra och jag kände mig aldrig hotad under det uppförslutande upploppet och passerade mållinjen först. Gött! Grämer mig dock lite för att jag missade chansen att sträcka både händerna över huvet vid målgången. Var helt enkelt för trött och vimmelkantig så det blev nåt sorts halvhjärtat försök med ena handen i luften istället.

Förärades därefter med en brudkista i pris och med en hjälm, lite energiprodukter och ett presentkort från cyclecomponents.com från seniorcupen.


 

Efter att ha kollat lite på SM-linjet i Gesunda så drog vi hemåt och åt midsommarmiddag i glada vänners lag. Hade det dock tungt att hålla ögona öppna ordentligt efter en lång dag.

Stort grattis till Philip Lindau och Cykelcity som vann SM, det gjorde dom grymt bra.